Då........

 

..... var det ny vecka igen... En tidig start för mig denna veckan då jag skulle vara på sjukhuset kl 9 på ortopedmottagningen.

Vilka underbara läkare man får träffa ibland 😊 Som vi skrattade åt eländet, det var en riktig humörhöjare 😄. Å nu kan man ju undra hur det kunde vara så kul på ett sjukhus?? Tja, man har inte roligare än man gör sig å vi hade kul i allvaret.

Allt från hur man kan stå på huve´t in i ett stenhårt vajerräcke till omaket att klä av å på sig med en ond axel. Skämt åsido, han var suverän den läkaren, t o m en överläkare. Jag tog ju röntgen på axeln i juni förra året pga av smärtan som jag fick i januari så han jämförde med de som togs 4e mars när jag hamnade på akuten.

En lätt artros men det visste jag sen i juni men däremot så verkar det som att leden som löper under nyckelbenet och skulderbladet (akrinom nånting? ) har ruckats lite ur sitt läge. Sen är det en skada på fästet mellan supraspinatus senan och muskeln men man vet heller inte hur det såg ut innan smällen. Men det är inget att göra åt iaf. Hö axel har jobbat tungt genom åren så den var säkert inte i prima skick innan.

Men han har begärt en ny röntgen av den leden specifikt samt får jag ett återbesök hos just honom så det var väldigt tacksamt. Sen får jag fortsätta mina övningar jag fått av sjukgymnasten jag går hos. Sen skulle han då ge en dos kortison och lokalbedövning i axeln. Som bekant så gillar jag inte sprutor, tvi vale..... 😖 

Men han satte mig en karmstol, började spruta in det men då gjorde det rätt ont så jag började känna suset i huve´t. Man känner hur blodet lämnar huvudet, det börjar snurra lite, kallsvetten vill komma fram, men han höll i mig, höll stadig koll på pulsen, en sköterska kom med kallt vatten men till slut så fick jag lägga mig. Sköterskan kom med kallt vatten på en pappershandduk å där låg jag som ett jävla mähä 😄 Snacka om att vara en riktig "chicken"..... 😄

Jag fick ju kortisonspruta i juni i axeln, då hände samma sak. Den kvinnliga läkaren var väldigt "ömmande" mot mig, jag fick kallt vatten, det är många som reagerar som du, nu ligger du här tills du absolut vet att du kan stiga upp osv, osv, osv.... Jag fick ytterligare en kortisonspruta i juli av den läkaren jag haft mest där. När han drog ut nålen, gled jag ner på britsen, han vara garvade... 😄 Men jag sa att jag bjuder på det, så är det bara 😊

Jag vet inte riktigt varför jag är sån. Jag gillar inte att ta blodprov i armen för jag är så svårstucken men det kan jag hantera bara dom inte gräver i armvecket. Jag har nog fått hundratals stick in da a** som smärtstillande under alla år jag åkte in å ut på sjukhuset för njuren men det gör heller ingenting men just kortison som ofta sprutas in där man har mest ont fixa jag inte. De 2 misslyckade kanylsättningarna för exakt 2 v sen var inte heller roliga men då låg jag redan ner.

Just nu känner jag definitivt ingen effekt av kortisonet, tvärtom men det blir ofta värre ett par dagar innan det vänder. Eller så håller det en vecka som de förra injektionerna gjorde...  Får bli en Pronaxen till natten så hoppas jag på hyfsad sömn. Eftersom jag ändå var på ortopeden så frågade jag honom om att jag fått diagnos Osteopeni, om sånt ska behandlas i min ålder. Det ska det enl honom men sånt sköter vårdcentralen, jag har teletid med en läkare för det på ons morgon men jag ville ändå höra vad han sa. Imorrn hoppas jag ut på en tidig runda, jag har gruppmöte via Teams kl 9 med nya aktören så jag vill vara klar tills dess, sen en tur till stan till naprapaten. Men tro det eller ej men sen är jag fri från bokade tider resten av veckan....

HA EN BRA KVÄLL !!