Vi.....


........ besökte ju "Kackelstugan" i V Sörby i sön eftermiddag.
Det är ju ett Öländskt bildningscenter numera med musik, konst-galleri å mat.
Numer står artisterna på kö för att komma dit, det är små, intima spelningar för en mindre publik.
Men det är oxå min mammas barndomshem, där är hon å hennes syskon födda.

Morfar bedrev jordbruk här till -61/62, sen blev han grönsakshandlare på torget hemma i Borgholm.
Det som är själva "Kackelstugan" är morfars gamla svinstia.
Dom stenflisor som ligger som golv där är samma stenar som morfar, mamma å hennes syskon gick på när dom matade grisarna.
Nuvarande ägaren plockade upp alla stenar, skickade dom på tvätt å la sen tillbaka dom.
Å det är bara 60 år sen han drev jordbruk där.
Det som är "Tyckeriet" är morfars gamla vedbod....

Dom hade 6-8 kor, 2 arbetshästar, ett par grisar, några höns, katter å en hund.
Morfar var en stor djurvän, spec hästar låg honom varmt om hjärtat.
Min mamma å hennes syskon behövde aldrig frysa el vara hungriga även om det var ett hårt liv med mycket jobb.
Det tog mormor en vecka att ta hand om allt efter att dom slaktat.
De fick ju laga all mat, fanns ingen frys att lägga råvaror i, fläsket saltades, all färs gjordes köttbullar av å konserverades.
Blodet blev palt, det konserverades även det.

Mammas kusin lärde henne att dansa vals ute i bygatan , då var det ju grusväg.. :))
Varje sön träffades bönderna vid en specifik grindstolpe på sin cyklar i nyskurade blåkläder  (det var ju söndag..)
Där dryftades nog allt från om vetet-rågen var mogen till att lösa dåtidens stora världsproblem å senaste byskvallret....

Morfar var själv född i gården mittemot, den drev hans bror å syster.
Morfar hade 11 syskon, dom var en stor barnaskara.
Hans mor var gravid TJUGO ggr !!! (jösses, jag tyckte det räckte med 3...) 
Idag är det ölbryggeri i den ladugården.
Då mina föräldrar är bekanta med nuv ägare (av förklarliga själ..) så gick vi in där å tittade.
Han har bevarat så mycket han kunnat, den gamla fodergången är kvar.
Jag fingrade lite på en av järnringarna där korna stod bundna, lite vemodig känsla när man tänker på hur dom jobbade å slet med allt.
Där är mammas kusin född, den nu äldsta i släkten, idag 88,5 år !!
Hennes mor fick som dom sa då, barnförlamning när hon var liten å blev sned i ryggen som biverkningen var.
Hon födde en dotter men förblev ogift å var hushållerska åt sin bror.
Fadern till barnet dög nämligen inte åt hennes far å hon vågade inte trotsa honom, det var så på den tiden.
Dom odlar sin egen malt till ölen ute på ägorna som tillhör gården så på så vis lever det kvar.

En bror till morfar fick hjärnhinneinflammation som liten å fick hjärnskador.
Då sa man dum å efterbliven, men det fanns inte den hjälpen då.
En enda av syskonen, en bror,  emigrerade till USA, då hade han förlorat 2 fruar å en liten dotter i tbc, som var en sjukdom som skördade många liv även min biologiska mormor.
Så min "mormor" var bara 11 år äldre än mamma, morfar å hon gifte sig när mamma var 11 år.
En av hans systrar omkom i en brand, det började brinna, dom fick ut henne men inte hennes tvillingar, hon slet sig lös, sprang in för att rädda barnen men hon klarade det inte.
Hennes äldre son var ute för tillfälligt, han växte upp hos en släkting.
Jag har alla namnen på hans syskon, födelse å dödsår på en lapp hemma i Borgholm.
Jag har minne av 5-6 stycken av dom.

När morfar sålde gården köpte han en fastighet i Borgholm å blev grönsakshandlare på torget.
Några år senare började han köra begravningsbilen, på den tiden var bilen å begravningsaffären åtskilda.
Han övertog sedemera även den firman å grundade Wennbergs begravningsbyrå.
Många är de ölänningar som fått sin sista färd till vilan av morfar.
Själv var inte morfar rädd för döden, "vi ska alla den vägen vandra" sa han...
En gång flöt en finne upp på land på sommaren i Bredsätra, han hade trillat överbord på vintern.
Då fick dom svetsa en plåtkista, sen las den i vanlig kista, pappa följde med morfar upp till Stockholm till Finlandsbåten där kistan lastades för vidare färd hem till Finland.
1980 sålde han rörelsen å blev pensionär.

Många är de julaftnar, födelsedagar mm som vi firat hos dom.
Morfar var yngst av sina syskon, han föddes mars 1914 å dog 31a juli 2004, drygt 90 år gammal.
2,5 mån senare gick mormor bort, då behövde hon inte hålla kvar längre, hon var då 80,5 år.
Se där, nu fick ni en liten öländsk släkthistoria........

Morfars gamla lagårdsplan......

Jag har haft 2 hela dagar på jobbet men idag jobbar jag bara eftermiddag.
Har inte hunnit plocka upp efter helgen så det ska jag göra.
Frukost ska vi oxå ha, plocka i ordning lite här hemma.
Men imorrn kväll blir det dans~~~~
Våra vänner i PH's kommer till Kärrasand, ska bli jättekul att träffa dom, har inte setts sen kryssningen i början på maj.


HA EN BRA DAG !!!





Kommentarer

  1. Intressant berättelse om din morfar m fl! Det är roligt att veta lite om sina förfäder ... Jag har också en lapp med min mormors syskons namn, födelse-och dödsdom. De var 11 syskon men bara 3 överlevde sin barndom. Sjukdom härjade och det var svåra tider för många, 1895 föddes min mormor, 1887 föddes min morfar, väldigt länge sedan ... men som sagt, släkthistoria är både intressant och viktig ... /Mormor

    SvaraRadera
  2. Datum inte dom ska det vara ... ;)/Mormor

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg