En....

.... lisa för själen var det att komma hem till detta efter en 12 timmars dag på sjukhuset.

Egentligen skulle jag slutat kl 14.30 men fick sms om nån ville jobba 16-19 idag å jag nappade så dom förlängde det till en heldag.

Imorrn har jag heldag i fiskaffären så det blir nästan lika länge...

Nån tyckte att jag får en oherrans massa timmar å tjänar storkovan men riktigt så är det inte...

De långa passen uppväger alla de korta, jag får ihop 41.5 tim denna veckan inkl lördag.

Fick in jobb på mån, då är fiskaffären stängd men behöver helst ett långpass på tors oxå för att det ska gå ihop i stort sett..

Ett ständigt jagande av timmar varje vecka är det.....

Jag är överväldigad av responsen på förra inlägget....

Över 300 pers har läst det, det är nästan inte greppbart för mig.

Jag säger som Madeleine skrev på fb i en kommentar, den som nedvärderar fb's förmåga till att skapa varma vänskapsband har aldrig varit ensam...

Den personen har aldrig varit så isande ensam att det enda man har är gemenskapen på fb....
Jag har varit där så jag vet hur det är..

Det kan tyckas vara torftigt å fattigt liv att bara ha gemenskap där å att man är lite kufisk som inte har nåt umgänge direkt men så ser det ut för många tror jag.

Jag har aldrig haft nåt direkt umgänge, jag hade inga att umgås med hemma i Bghm å har aldrig haft.

Jag har aldrig varit på tjejmiddag, tjejresa typ weekend elr dyl..

Aldrig tillhört nåt "tjejgäng"....

Jag har alltid varit ensam, jag hade mina dansbekanta jag träffade ute men dom bodde ofta långt ifrån å var å en har fullt upp med det som kallas livet.

Jag har fått å får många pikar att jag är fb-beroende men det bryr jag mig inte.

Det finns personer där som jag känner väldigt starkt för trots att jag aldrig träffat dom å jag vill följa dom vad dom gör.

Det är nu när jag flyttat hit som jag för 1a gången i vuxen ålder fått personer att umgås med.

Att jag kan ringa nån å fråga om denne vill hänga med dit eller nån annanstans..

Att ha hittat en klubb där man accepteras för den man är å blev hej å tjena med nästan alla direkt.

Jag lärde ju känna klubben innan jag träffade sambon, det är ju tack vare den klubben vi träffades.

Jag förbannade alltid att det var så långt till dom när jag var ensam hemma på ön men tänk så det kan bli..

Satt ute en stund när jag kom hem i den svala kvällsluften men fick gå in för det blev för kyligt.

Nu ska jag ha en macka å lite mjölk, sen ska jag smörja mina händer.

Köpte en magisk handcremé på båten förra veckan som är ljuvlig mot mina nariga händer.

Sen får det bli sängen, har sovit dåligt ett par nätter, har drömt mycket å det har varit orolig sömn..

Men inatt som var sov jag som medvetslös men tröttheten hänger i så det får  bli tidig kväll...

HA EN SKÖN KVÄLL !!