Sex år.......

......... är det nu i dagarna sen jag började blogga.

Först på Amelia där jag träffade ett gäng bloggare å vi håller på än.

Bl a Asta å Bullmamman men hon bloggar inte längre.

Idag kan jag nog räkna dom till mina vänner men den enda jag träffat är faktiskt Bullmamman.

Hon som bor allra längst bort, sådär en 125 mil el nåt men vid min medverkan i Go'kväll 2011 så körde hon till Umeå å vi hade en kväll ute.

Jag började blogga för att bryta ensamheten å det lyckades jag med.

Även om det blir gemenskap i cyberrymden  via en dator så är den en slags vänskap det oxå.

Många skakar på huve't å tycker man är en looser som uppenbarligen inte kan få vänner på annat sätt men den personen har aldrig varit så isande ensam att det är det enda man har å vet vilket värde det är.

Många vågar inte erkänna hur ensamma dom är, man kan vara ensam även i en gemenskap.

Många har "hur många vänner som helst" men vilka är egentligen RIKTIGA vänner av dom??

Det brukar visa sig när nåt händer, sorg, kris el vad som helst.

Det är då man verkligen ser vilka som bryr sig å vilka som inte gör det.

För min del så var det vännerna på blogg å fb som verkligen fanns där, de s k dansvännerna undvek mig med undantag av H.

Det går ju inte läsa de första inläggen då Ameliaportalen är nerlagd men jag kan ana att dom var nog ingen höjdare att läsa.....
Men jag hade ingen aning om hur man gjorde men jag började läsa andras, såg hur dom skrev, vad dom skrev å hur dom la upp det å på den vägen är det.

Försöker alltid ha en bild, bara text blir jobbigt att läsa tycker jag, en bild tillför så oerhört mycket mer .

Vissa tycker att det är ett sätt att locka läsare å att resten är halvtaskigt skrivet om man måste ha en bild för att folk ska bli intresserade.

Jag har bloggat mig igenom lång ensamhet, lång, mörk arbetslöshet, svart, bottenlös sorg, glädje, svek, det mesta tror jag....

Jag skriver personligt men inte privat.

Jag har inget behov av att blotta det innersta, ofta måste man lämna ut andra då å det gör inte jag.

Förmodligen en ganska trist blogg för de flesta, jag är väl knappast känd för att skriva jordbävningsomskakande samhällsinlägg el på annat sätt häva ur mig mina åsikter.

Inte för  att jag inte vågar utan jag har inget behov av det.
Vardagslivet är ju ändå 98% av ens tid......

Jag skriver som jag pratar så det är knappast grammatiskt korrekt.

För en språkpolis framkallar jag nog en mindre hjärnblödning :))

Men roligt att se så pass många läser vad  jag skriver, en outbildad, medelålders öländska på numer småländsk mark.

Mat å dans har alltid varit mina stora intressen så det är naturligt att det blir mycket av det.

Men jag tycker faktiskt att det är roligt att städa, att fixa å dona, mysa in sig till hösten likväl som att få fram ljuset på våren.

Har alltid varit hemmakär, hemmet har alltid varit viktigt för mig.

Att ha hyfsat rent, snyggt,  i ordning är rent naturligt för mig.

Jag gör det utan att jag tänker på det.

Tja.....näääääe....har väl inte hänt så mycket sen i torsdags.

Var jättedålig efter jobbet igår så jag avbokade dagens jobb på sjukhuset.

Jag hade överjävlig huvudvärk (migrän) ont i hela kroppen, trodde nästan jag skulle bli sjuk på riktigt.

Sov länge idag, slumrade ändå på soffan under förmiddagen men sen gjorde jag en uppryckning, duschade å sen åkte vi till Börjes i Tingsryd.

Bara en söndagsutflykt ändå...

En tshirt blev hela shoppingen, sambon köpte ett par nya gröna växter bl a.

Lagade  utomordentligt god middag idag, likaså igår.

Recept kommer i nästa inlägg...

Inget jobb imorrn, ska fortsätta plocka lite här hemma.

Plocka upp äpplen, har ett äppelträd utanför sovrummet som är mogna nu.

Ett telefonsamtal till vc får det oxå bli.

Men jag vet hur det blir, en akuttid med en stressad läkare som säger att man ska "se över sin livssituation" ang huvudvärken.........

Så det känns lite meningslöst men jag får se vad dom säger. 

HA EN SKÖN KVÄLL !!!