Nu är det över...



Till min älskade...

Det var en kväll i juni för snart 5 år sen, närmare bestämt den 8e juni-07.
Dagen innan hade jag sett att Thorleifs spelade på Logen i Kalmar o något sa mig jag borde åka dit.
Känslan växte sig starkare så jag gav mig dit. Kvällen fortskred till framåt midnatt när jag kände, jag kände verkligen hur nån tittade på mig...
Jag vred på huve't lite till vä o mötte din blick. Du stod där i din vita tenniströja med armarna i kors, solbränd med ett jätteleende.
Jag vek undan blicken men kunde inte låta bli att snegla en stund senare, då stod du fortfarande o tittade på mig.
Sen såg jag i ögonvrån hur du smög längs kanten o kom o bjöd upp.

Mitt en buggsnurr (ursäkta att jag var en sån katastrof på dansgolvet då.. ) så drog du mig intill o låste mina armar
Å jag tänkte -Hallå där, vilka friheter du tar dig...
Du viskade i mitt öra -Stå still o titta där...
SMASH!! En blixt rätt i ansiktet.

2v senare kom du in på macken där jag jobbade o sa att vi var på bild på nätet..
Jag kan säga jag att jag sålde många glassar den sommaren....
Trodde du var ett riktigt glassfreak men idag förstår jag att det kanske var nåt annat än glassen som drog.. *L*
Å på den vägen är det....
Jag har fortf kvar kortet o jag kommer vårda det ömt..

Men en solig majdag kom döden o knackade på....
I den mest skirande grönskan när det var som vackrast o vi var som lyckligast
Tog den vårt liv o försvann......

5 dagar fick vi av vad som skulle blivit 30 år i bästa fall...
Men det brydde sig inte döden om........
Den knackade på o helt kallt tog dig min älskade...
Döden frågade inte vad jag eller vad vi ville......

Vi hade en framtid full av kärlek o planer,
Nu har jag ingenting..
Älskade, älskade vän...

Kärleken övervann allt men den övervann inte Döden...

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Ja, nu är det över..

En mycket vacker, ljus begravning men med så oändligt sorg för alla som är inblandade.

Jag lyckades läsa ovanstående framme vid talarpodiet, talet var egentligen längre men jag fixade inte det.

Nu är det att gå vidare, hur vet jag inte. Det slår till när man minst anar det. 
Ibl vet jag när jag vaknar att det är en "dålig" dag..
Ibl kommer det på kvällen när jag är trött..

Nu är det dax att förbereda kvällens mat o sen final i Lets Dance..
Dansen kommer inte bli detsamma, även om han inte var med så ringde han alltid på förmiddagen ant fr skogen el fr nåt jobb o hörde hur det varit.

Han fattas mig.......



Kommentarer

  1. Vad bra att du orkade med att läsa upp ditt tal. Det kommer säkert att kännas som om det var värt smärtan sedan. Hoppas du blir lite gladare av Let's Dance.

    SvaraRadera
  2. Så stark du är fina Blondie, som kunde läsa ditt tal. Det kommer att värma dig sen, att minnas att du kunde ge honom de vackra orden. Jag sänder all styrka och värme till dig, känn hur den nu omfamnar dig och säger dig att du kommer att klara det här.

    SvaraRadera
  3. Klart att han fattas dig!!Nu och för all tid. Det kommer bara göra ont kortare stunder allteftersom tiden går. Men det kommer att smärta..

    Starkt av dig att orka läsa raderna ovan på hans begravning. Det kommer du alltid ha kvar och det som är han hörde dig och log. Önskar jag kunde göra något för att ta bort lite av det som smärtar. Skickar alla min styrka.

    Kramar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg